Kinloch Cottage Wales
Rätt sent på kvällen den 18 juni var vi så äntligen framme vid Kinloch farm som skulle bli vårt hem under den kommande veckan. Eftersom vår GPS var inställd på kortaste vägen blev vi lite förskräckta innan vi slutligen kom fram till fårgården. GPS:en ledde oss ner för en smal grusväg som stupade brant neråt. Plötsligt tog vägen slut, eller rättare sagt vägen låg i vatten. Nu började min käre man muttra lite och undrade var vi skulle fira vår semsetervecka egentligen. Nåja, vattnet var inte så högt och vår bil klarade av att kämpa sig upp för den grusiga backen som kom efter och så var vi framme!
Det var så ljuvligt att komma fram. Vilken vacker gård, vilket trevligt värdpar och vilken mysig stuga!!!
Trött Mio :)
Kinloch Farm ligger så otroligt vackert i en dal mellan gröna berg.
Angie och Kelvin bor på den 70 Ha stora gården med sina 14 border collies.
På gården finns jättebra möjligheter att träna vallning, både i inhägnade hagar och fritt uppe på bergen.
Snälla kom med en pressinator det är jobbigt (Matilda har skrivit denna text)
Bra benträning för både stora och små!
Mio vallar på hillen...
Skorpan har full koll på brorsan som vallar.
.
Matilda fri som en fågel njöt av dagarna på gården
.
Valparna på gården, Kent och Pepper, busar.
.
Snyggingen Kent
.
.
.
.
.
Matilda med sin favorit valpen Whisp.
.
Mio vallar.
.
Freddi vallar.
.
Skorpan tränade agility.
.
.
Jag kan verkligen rekommendera dig att åka till Kinloch farm i Wales. Vi hade en underbar vecka på Angies och Kelvins gård. Mycket avkoppling i vacker natur, en mysig stuga, långa promenader på bergen, jättefina vallningsmöjligheter! Jag saknade deras gård så fort vi körde ut genom grindarna för att påbörja resan tillbaka hem till Sverige och jag vet att jag kommer att åka tillbaka hit igen!
.
Stort tack Angie och Kelvin för gästfriheten! Tack Angie för träningssällskapet under veckan. Både Freddi och Mio utvecklades mycket i sin vallning under tiden vi var hos er. Och jag har inte glömt..."There are no shortcuts" :)
.
På väg till Wales
Den 17 juni startade vi vår långa resa mot Wales. Vi åkte färja från Esbjerg till Harwich. Båtresan gick bra trots att den tog 18 timmar. Hundarna fick spendera överresan i bilen, men vi fick gå ner till bildäck och rasta dem vid tre tillfällen. Då var tanken att de skulle rasta sig i två små sandlådor...ehe...gick väl sådär.
Vi kom fram till England mitt på dagen den 18 juni och hade som plan att köra ungefär halva sträckan mot vår destination i Wales. Vi hade inte bokat något boende den första natten utan stannade bara i en stad på vägen som vi tyckte såg mysig ut. Staden heter Warwick och ligger i the Midlands.
På kvällen blev det mat på en mysig pub från 1600-talet.
Dagen efter stannade vi till som hastigast i Stratford upon Avon och kollade in huset där Shakespeare föddes.
...och vi tittade även på Anne Hathaway hus. Anne Hathaway var Shakespeares hustru.
Nej, nu fick det räcka med det kulturella...nu längtade vi till den stuga vi hyrt på Angies och Kelvins fårgård i närheten av Camarthen i Wales.
Vi ställde in GPS:en på kortaste vägen för att slippa motorvägen. Allt eftersom blev landskapet mer och mer kuperat. När vi kommit över gränsen till Wales körde vi i en dalgång genom nationalparken Brecon Beacon och det var så vackert. Överallt gröna berg med mörkgröna rutor som var häckar som omgärdade beteshagarna. innanför de mörkgröna ramarna ljusgrönt gräs och vita ulliga prickar FÅR. Det blev bara mer får ju längre västerut vi färdades. Matilda blev rätt trött på mig när jag hela tiden sa "Matilda, Titta får!!!"
