Hästar och is
I förmiddags var jag och behandlade hästar i närheten av Täby. Fantastiskt roligt jobb, älskar kombinationen av att jobba med djur och att få komma ut och se så många härliga platser runt omkring Stockholm.
Det är så roligt när man ser positiva resultat av behandlingen; att djuret börjar röra sig mer koordinerat och att det mår bättre.
Ett av de finaste tack jag någonsin fått var nog den gång då jag stod och masserade nackrosetten(nackmuskler) på en häst och denne plötsligt lägger sin mule tungt mot min axel och drar en djup suck. Skön känsla liksom :)

Mitt på dagen hann jag och voffsen ut på en långpromenad på isen...så skönt...kunde ha stannat där mycket länge ...men eftermiddagen var bokad för jobb på min människomottagning.

Galen Freddi har inte riktigt förstått vitsen med olika växlar här ute på isen,
det är ju så himla skönt att springa fort!

Freddi lyckas även få fart på Skorpan som annars brukar växa fast vid
intressanta fläckar på promenaderna. Kommer jag inte idag, så kommer jag imorgon...

...och till slut kan inte heller åldermannen i gänget, Mio,
hålla sig utan även han hänger på.
Det är egentligen först nu, när Freddi snart är ett år, som Mio börjar tycka att han kan nedlåta sig att till att
leka med honom. Säkert mycket beroende på att Mio tyckte det var praktiskt att låta den unge, lekfulle Skorpan få ta på sig rollen som lekledare åt den jobbiga valpen ;-)

Det är så roligt när man ser positiva resultat av behandlingen; att djuret börjar röra sig mer koordinerat och att det mår bättre.
Ett av de finaste tack jag någonsin fått var nog den gång då jag stod och masserade nackrosetten(nackmuskler) på en häst och denne plötsligt lägger sin mule tungt mot min axel och drar en djup suck. Skön känsla liksom :)

Mitt på dagen hann jag och voffsen ut på en långpromenad på isen...så skönt...kunde ha stannat där mycket länge ...men eftermiddagen var bokad för jobb på min människomottagning.

Galen Freddi har inte riktigt förstått vitsen med olika växlar här ute på isen,
det är ju så himla skönt att springa fort!

Freddi lyckas även få fart på Skorpan som annars brukar växa fast vid
intressanta fläckar på promenaderna. Kommer jag inte idag, så kommer jag imorgon...

...och till slut kan inte heller åldermannen i gänget, Mio,
hålla sig utan även han hänger på.
Det är egentligen först nu, när Freddi snart är ett år, som Mio börjar tycka att han kan nedlåta sig att till att
leka med honom. Säkert mycket beroende på att Mio tyckte det var praktiskt att låta den unge, lekfulle Skorpan få ta på sig rollen som lekledare åt den jobbiga valpen ;-)

Kommentarer
Postat av: Falstaff och hans husse
Fantastiska foton, Eva! Synd bara att du inte också har en bearded collie - som oförglömlige Sigge! - Kramar från oss
Postat av: Anette
Hej Eva.
va kul att få läsa din blogg.
Lägger den som en länk i min egen blogg.
hoppas att vi ses till Skärgårdscupen i år igen.
Du var så uppskattad !!
Kram Anette
Trackback